ITALIEN, Chiavenna September 2012
Vår höstresa gick denna gången söder ut mot Italenska alperna. Den lilla orten vi hade spetsat in oss på var Chiavenna, ca 10 mil norr om Milano. Vi hade hade valt en fyra dagars resa och flög från Landvetter till Bergamo och vidare med tåg utmed den vackra Comosjön.
Resan innehöll ett onödigt spännande moment i Bergamo där Anna glömde sin väska på flygbussen. Hon stiger av, ser bussen åka innan hon kommer på att biljetter, pass och pengar just försvann med den. Men med en snabb instruktion till Agneta att stå kvar med alla resväskor springer Anna som en gasell efter bussen i bussfältet och vinkar frenetiskt. Efter en evighetslång och hysterisk språngmarsch med tankar om en förstörd resa stannar och en puls som nått över 185 stannar bussen!! En vänlig människa har hittat den och kommer ut ur bakdörren och lämnar den till en tacksam svettig Anna. Resan kan fortsätta...
Tågresan till Chiavennan visade sig ha ett snabbt tåg och ett långsamt. Vi lyckades ta det långsamma så resan blev lite längre än nödvändigt och hur det kom sig är fortfarande oklart. Vackra Comosjön kantade och förgyllde tågresan som till slut anlände till Chiavenna och hotellet La Villa som visade sig ligga mitt emot tågstationen.
Dag 1
På morgonen tog vi buss från stationen upp till orten Montespluga som låg nära gränsen till Schweiz. Vandringsleden vi gick var en gammal pilgrimsled som gått igenom passet ovanför Montespluga och kallades Via Spluga.
Ja,vandringen denna gång skulle gå mest utför och nedåt, nästan tre mil totalt.
Det var kyligt och klart på morgonen så långkalsongerna och mössan kändes välkomna. Vandringen började utmed stigarna, ca 4 km ner mot Cardinellodammen. Här mötte vi flera getter på stigarna som enkelt hoppade runt på de branta slänterna med rullgrus.
Efter dammen i Cardinello började den brantaste nerfartenca 4 km mot Isola, så det krävdes att se var man satte fötterna. Bitvis gick man på en smal klipphylla med dammen nedanför sig på den ena sidan och en brant klippvägg på andra sidan. För att njuta av utsikten behövde man stanna upp och hålla i sig i klippväggen. Vi mötte några vandrare som valt att ta en etapp uppför mellan två byar och det såg ut att räcka med tanke på lutningen.
På det vackraste stället, fortfarande högt upp, tog vi lunch och vila med en utsikt som var storlagen. Det medhavda matpaketet från hotellet som ingick var väl tilltaget med ost, bröd och parmaskinka. Solen började värma allt mer och klädlagren minskade Till shorts och linnen.
I Isola fortsatte vi nästa etapp som ledde oss ner mot Campodolcino, en tur på ca 5,5 km. Nu började vi komma ner i skogsterräng och leden tog oss utmed floden Rabbiosa. Här börjar Annas ben protestera lite och vi diagnosticerar det till akut iliotibialis tendinit (ortopedingenjör och sjukgymnast slår sina mindre kloka huvuden ihop) och enas också om att vi är skamligt dåligt försedda med medicinteknisk utrustning men ur Agnetas lilla plåsterkit lyckas vi hitta en liten kirurgtejprulle som snabbt går åt och får fungera som knäortos..(finns på bild om någon vill lära sig).
Vi tar ett beslut på eftermiddagen om att vi trots allt skall gå hela vägen hem till vår by Chiavenna, en tur på ca 14 km från Campodolcino. Det här är annars det enda stället där man har möjlighet att bryta och ta bussen tillbaka till Chiavenna. Sträckans längd hade vi inte klart för oss och med facit i hand och en del baklängesgående borde åtminstone Anna tagit sitt förnuft till fånga och krupit till korset och tagit bussen. Denna sista del av vandringen gick utmed snällare stigar och leder. Mot sluter började det mörkna och vi var nästan oroliga för om vi skulle hinna tillbaka före mörkrets inbrott. Väl framme klockan 20.00 summerade vi att vi gått länge och var väl värda en riktigt god middag bara den låg NÄRA hotellet.
Dag 2
Med ben som stockar tar vi hissen en våning ned till frukosten, (något som vi egentligen abslolut inte vill erkänna...) men tre mils gång nedför ger en grym träningsvärk och även en del knäbesvär. Idag var det den välfötjänta vilans dag med stadsflanerande, vin på torget och besök i botaniska parken som verkligen var värt ett besök. Under eftermiddagen drog ett mäktigt åskoväder in över byn och vi konstaterade förnöjsamt hur skönt vi hade det läsande var sin bok på ett av byns caféer. Vyerna upp över bergen är fantastiskt vackra. Chiavenna ligger som i en liten gryta. Svårt att tänka sig att vi gått ned genom branterna nästan ända uppe från gränsen mot Schweiz när man sitter nere på torget och blickar upp. Middagen tog vi på en av de för byn kända "crotto". En resturang byggd intill en grotta i berget där man nu förvarade/lagrade egentillverkade ostar. God risotto, fisk och vin.
Dag 3
Hemresa tåg- flyg
